Månadsarkiv: december 2009

Det här roade mig mycket i dag.

Platser i huvudstaden som invånarna helst undviker:
1. Under Västerbron på Långholmen
2. Gågatan vid Sotingeplan i Tensta
3. Inofficiell gångväg i Hökarängen
4. Parken Skarpnäcks plaza
5. Parkvägen mellan t-bana Thorildsplan och Rålambsvägen
6. Gångvägen mellan Sjöstaden och Hammarbyhöjden
7. Skånegatan vid Nytorget
8. Korsningen Malmgårdsvägen/Ringvägen
9. Essinge kyrkväg på Stora Essingen
10. Luxparken på Lilla Essingen

Jag förstår precis. Vissa saker klarar man bara i små doser.

Lämnade allt vad jul och helgfirande heter för en jobbvecka på Gotland. Känns märkligt att komma tillbaka utan att ha huset. Lånar perfekt städad lägenhet i Visby och tror stundom att jag medverkar i Lost in Translation. Längtar hem, kanske bort. Längtar efter folk, längtar efter att vara ensam, vet inte. Kanske var det dumt att åka hit.

Hoppas i alla fall på biljetter till Scener ur ett äktenskap när jag kommer hem. Och ett bra 2010.

Ibland undrar jag om något vackrare har skapats. 2.28 hjärtklappning.

I natt funderar vi på behov, behöver. Vems, varför och på vems bekostnad.

Lite märkligt är det. Men det är skönt att redan innan året tagit slut veta vad som kommer bli dess framtida epitet. Det brukar krävas en hel del tid och perspektiv för att säga sådant. I mitten av 2010 skulle vi i vanliga fall kommit till klarheten. Nu känns det som jag har vunnit tid.

Ännu finns det elva dagar kvar av året och jag skulle uppskatta om ytterligare ett stjärnhjärtstopp dök upp. Det skulle röja alla tvivel. Ni vet, det finns alltid indieanska experter som i efterhand hittar något helt annat i det gångna året än vad folkligheten upplevt.

Så här i efterhand är det mycket märkligt att Tiger Woods inte dog när han bilkraschade. Han borde vara lyckligare än alla andra nära döden upplevare tillsammans.

Här tror jag lyckan bor just nu. Frågan är var den bäst inhandlas. Make Up Store är ett hett alternativ.

Jag vet inte hur det hände. Josh Groban har flyttat in i mitt huvud. Jag hade hellre sett att det var någon annan. Men nej.

Nu har vår älskade Eine Malmberg gått för långt. Hittade ett gammalt naturkryss i Bladets kryssbilaga.

Mamma Mu, tre bokstäver. NÖT.

Wtf?

Efter detta, och sedan detta, tog sig UU till Nacka kyrka under gårdagen för en traditionsenlig luciakonsert.

Mitt i högtidligheterna drar kören igång ”Sankta Lucia kom med sina ljus”. Inget fel med det, men arrangemanget?! Hela manskören körde ett dovt ‘tomtom’ i stämmor till sista tonen.

Tom, tom, tom, tom
Tom, tom, tom, tom

Stjärnan i vinternatt tindrar så klar
Tom, tom
Stjärngossens höga hatt blinkar till svar
Tom, tom
Sankta lucia vi hedrar med sång

Och så vidare.

Var hittar man sambandet mellan Janne Bark och co, bilnavigeringsystem från Holland och Nacka kammarkör? Man kan tycka att det är en omöjlighet men UU:s grävredaktion har jobbat flitigt. Allas blickar riktas nu mot transportföretaget TNT; Triad, Nacka kammarkör, Tomtom.

”TNT har varit banbrytande i och med att, som ett privat företag, ingå i ett världsomspännande samarbete med FN’s World Food Programme.”

Personligen hoppas jag med hela mitt hjärta att det inte handlar om knark.

Jag har varit väldigt snygg i tre dagar. Jag vet inte var den kom ifrån, snyggheten, men jag befarar att lyckoperioden snart är slut.

I dag har jag klämt ner rumpan i denna och är fortfarande game. I morgon kommer jag vakna med grått hår och mjukt underhudsfett på dåligt utvalda ställen.

I dag höll jag på att bryta ihop för att jag inte fick köpa lussekatter för M. Eller fick och fick, M tyckte bara att vi borde inhandla lussekatterna på ett ställe där man kunde tänka sig att de faktiskt smakade saffran (som staten Iran stoppat upp i rumpan).

Det jag alltid önskar av folk är en större firarglädje, en respekt för traditioner. Namnsdagar, påskar, lucia, det döda husdjurets födelsedag. Moderna påfund som kanelbullensdag kan dock slänga sig i väggen.

RESPECT folk, i dag är det lucia.