Du har dina fläckar, Sofia

Jag blev så tagen av den här. Någon som vet något mer om Mattias Alsander? Hobbypoet av vad jag har kunnat efterforska.

Någonstans vid liljeholmsgränd
vred vinden fatt i din klänning
och jag såg att naturen,
högt upp på ditt vänstra lår
placerat ett märke

/…/

Jag målade en hel armé
av benlösa soldatbarn
Jag skrev ned en dikt
av Conny Palmkvist,
du; jag var liten då
och du tyckte mycket om den

Du har dina fläckar tänkte jag,
stänk av sorg, stänk av ondska,
stänk av hora, stänk av människa
Ja, du har dina fläckar; Sofia

Jag snackade sedan skit, ett ögonblick
– om Montreauxkonventionen,
men du menade att ditt intresse,
av hur krigsfartyg passerar,
var obetydligt

När regnet började döda
soldaterna på din mage
drog du ner din tröja,
vi såg hur dom benlösa
nästan drunknade
i den helige Faderns
kulspruteregn

Ser du, det blev fläckar, sa du

När klockan närmade sig halvfem
skar jag halsen av en liten pojke
som lekte på stranden

Fläckar av ondska, viskade du i mitt öra,
och skrattade lite

Vi begravde den döde
tillsammans med en tom flaska silverrom

Samtidigt som vi älskade med varandra den natten
dog utrikesministern i en operationsal
på Karolinska

tvåtusenfemhundra års samlad läkarvetenskap,
besegrad, av femton centimeter stål