En ofantlig trötthet har smugit sig på. Den finner inga gränser.
Söndagsfläsket brinner och deklarationen klagar. Båten till Gotland är fullbokad och vår bil är ingen amfibiebil.
Mannen är bekymmersfri och vill odla all världens grönska i ett miniväxthus. Mest av allt vill jag bara äta upp honom – han är så oemotståndlig just nu. Framför allt när han viker tvätt.
Det är klart ett bekymmer för oss båda. Jag vill ju ha honom kvar och han vill ha sitt växthus.
Uddenmyrs Underrättelser 