Ane Brun-syndromet

Nattredaktionen vägrar gå hem. De har fastnat framför skärmsläckande datorer. Snart är alla ljusen släckta på Tallbacken, alla tänkbara tidningar skickade, alla landets webbsidor överlämnade, endast UU är vaken.

Antagligen handlar det om någon form av kollektiv skuld. Eller så finns det ingen verklig anledning? Det kanske var så enkelt att det började med Ane Brun. Att någon för två timmar sedan satte på Ane Brun. Hämtade stereon i fikarummet. Where friend rhymes with end på repeat.

Nu sitter de där och stirrar hålögt ut genom fönstren, viljelösa. Det kan bara vara Ane Brun-syndromet som har drabbat dem.

Annons

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s